Skulle jag göra allt jag gör nu?

Skulle gå runt med ett leende på läpparna eller skulle mungiporna gå neråt?

Det är gåter som aldrig kommer att få några svar.

Det vet jag nu.

Min mage kurrar, jag känner mig bra, bra för att praktikuppgiften är påbörjad.

Känner att jag har något planerat idag men kommer inte ihåg vad, det känns inte bra.

Men väntar  och ser om det löser sig.

Jag måste påbörja min julklapps-shopping.

Vet exakt vad min kära mor ska få, vet vad min älskade far ska få, men min underbara syster vad ska det hästfreaket få.

Önska dig någonting unge! Det blir så mycket lättare då.

Känner att det är lite skönt att julklappar till all övrig släkt går genom familjen. :)

Nu är det mycket text här, men det får ni stå ut med.

//